Järnek är alltid vacker, men denna tid är den extra fin. Bladen är alltid lika blanka och fina. De uppstammade kostar en del i inköp, men är väl värd det. Det är första året som jag har några bär i min. För att få bär måste man ha två stycken. En hane och en hona, som står ganska nära varandra.

Buxbom växer relativt långsamt och kostar mycket om man ska köpa en stor.
Jag tog en liten genväg. Den här bollen består av tre stycken, som jag har satt nära varandra och sedan klippt ihop.

Växter behöver inte vara gröna på vintern för att göra sig väl. Hängalmen, Ulmus glabra Camperdownii, pryder sin plats såväl sommar som vinter.

De gamla äppelträden är oerhört viktiga i min trädgård.
På sommaren ger de skugga och nu på vintern är de mörka stammarna / grenarna viktiga skulptörer. De ger trädgården struktur.

Den uppstammade gula cypressen.

Himalyabjörken,  Betula utilis, med sin vita stam är som finast denna tiden. Jag skalar av lös bark med jämna mellanrum, för att få den ännu vitare. Det råder tydligen olika uppfattningar om hur härdig den är. En del säger att den bara är härdig till zon 2 och andra att klarar zon 3 – 4. Hos mig trivs den i varje fall bra!

Ännu en fin vintergrön växt, Dvärghemlocksgranen Tsuga canadensis “Nana“,zon 3, som trivs bäst i lite skugga.
Den växer långsamt och är så skir med sina något hängande grenar.

Sockertoppsgranen var en stor favorit på 70-talet. Då var ju de vintergröna växternas stora era. Jag tycker att de fortfarande är odlingsvärda.
Visst är den vacker här, där den står i ensam majestät!

När jag köper rhododendron tittar jag först och främst på bladen. Blomningen varar ju bara en kort tid, så därför är bladen viktigast för mig.
Denna hybrid, “Maifeuer”, är köpt på Plantagen en gång. Blomman är ljusrosa.

Denna är också köpt på Plantagen och har variegerade blad, Rhododendron ponticum “Goldflimmer“. Blomman är den vanliga ljuslila. Det är första gången jag har sett variegerade blad på någon rhododrendron. Finns det någon annan som har sett det?