Äntligen!

Äntligen är våren här och liksom varje vår kan man inte få för mycket av den första blomningen. Visst är det fantastiskt att man njuter lika mycket varje vår trots att man vid det här laget har upplevt den många gånger 🙂

Här vid ingången försöker jag att ha mycket av det första. Här har jag mycket lökar på våren och till sommaren sätter jag sommarblommor.

Snödroppar kan man aldrig få för mycket av. Särskilt underbara tycker jag att de är här, när sticker upp ur omkullfallna strån från jättetåteln.

Under  Ginnala-lönnen växer en liten tuva med vårlök. Den är konstant. Den blir inte mindre och den förökar sig inte heller. Varje vår tänker jag att när den har blommat över ska den grävas upp och fördelas på lite fler ställen där jag hoppas att den växer bättre. Hittills har det inte blivit av. Hoppas att det blir av i vår. Den är så vacker i sin enkelhet.

Just nu går jag i väntans tider!
Stjärnmagnolian Stellata, borde slå ut när som.
De vita blommorna är ljuvliga mot de bara grenarna.

Bakom de ludna knopparna döljer sig blommorna. Om det fortfarande är frost på nätterna när den slagit ut, så måste jag täcka den. Det brukar räcka med ett lakan.

Det här inlägget postades i Okategoriserat. Bokmärk permalänken.

Kommentera