Redan från första början var min tanke att vår stora sandlåda skulle få en framtid även efter att barnen har vuxit ifrån den. Den framtiden är nu kommen. Marcus har gett sin tillåtelse för att startskottet ska gå. Det roliga är att han också ville delta.

Min helknasiga idé är att sandlådan ska bli öken.
En öken med en uttorkad bäckfåra, döda buskar och träd,kaktusar, stenar och skelett.

Till bäckfåran använde vi bron som blev över när vi gjorde om dammsystemet. Den var den första prototypen och blev alldeles för välvd. Det hade varit urjobbigt att köra över den med en fullastad skottkärra. Men nu kom den till användning. “Den som spar han har.”

Skelett på gång!