Visst får man en tår i ögat när en av de gamla trotjänarna i trädgården börjar bli skröplig.

Ett, av tre gamla äppelträd, har nog gjort sitt. En av de stora grenarna föll i natt. I och för sig var det väntat, eftersom det under hela vår tid här, tjugoåtta år, har varit en stor spricka i stammen, men det är ändå så tråkigt. Det är de stora träden som ger trädgården dess karaktär.

Inuti trädet har det funnits en håla. Ett år byggde en talgoxe bo där. Tittar ni noga kan ni se mossan. Frågan är hur man gör nu. Ska det stå kvar som det är eller ska man ta ner hela? Det får jag allt fundera på.

Ha det bäst!