…… är här, men bara när jag blundar.

Jag satt så skönt vid huset och solen värmde mitt ansikte, men när jag slog upp ögonen igen var verkligheten där. Våren kändes långt borta. Vitt, vitt och åter vitt, så långt ögat nådde. När ”The beast from the east” försvann trodde jag att våren snart skulle vara här. Men icke! Vintern håller oss ännu i ett järngrepp, men idag fick jag åtminstone hopp när solen värmde och vårdroppet från taket spelade ljuv musik. Snart så…..

Ha det bäst!